en ny start. Men jag ska verkligen klara hålla den nu. Hållit på ett par veckor och jag märker stora framsteg. Kanske inte mkt på kg. Men en del på kläderna och framförallt livremmen. Ikväll kom dock sockernonstret och besökte mig. Men jag har än så länge lyckats. Monstret backade lite när jag tog en kaffe med kokosolja. Älskar LCHF!!!
Till helgen är det kalas här hemma för den kommande tonåringen, men jag ska lyckas hålla mig då med.
Tog lite nya bilder med min svägerska för någon vecka sedan och jag ser faktiskt skillnaden sen dom vi tog i somras. Lite har iallafall hänt i ansiktet. Börjat komma igång med promenader med. Bara komma igång med resten med. Ska försöka hämta hem crosstrainern nästa vecka. Har blivit att man tänkt ännu mera på vikt och hälsa. Inte bara för att man vill vara fin. Nä för några veckor sedan fick mamma hjärnblödning. Gud så rädd jag blev, jag trodde helt ärligt hon skulle dö från mig. Man han spela upp i huvudet hur man begravde henne. Men NÄ!! Som tur är så är hon envis och mår efter omständigheterna bra. Men iallafall han man tänka. Då detta nu är en ärftlig sak mamma hade ska vi barn röntga oss. Men sen vet man ju även att sjukdomar kan öka med fetma. sen just ärftlig kan man kanske inte få bort via bra hälsa. Men tanken att tänk om mina barn förlorar mig för att jag inte tänkt mig för. Dom ska få ha mig många många år till. Lika mkt som jag ska ha min mamma kvar i många många år. Hon är för tusan bara 54, hon ska inte lämna mig!
Nu lite rockabella prat. I nästa vecka åker jag till Göteborg med jobbet och då ska jag äntligen få besöka Johannas rockabilly butik :-D Kan lova att jag är lycklig. Ska testa så mkt som möjligt när jag äntligen kan. Bara inte mina vänner jag ska gå med blir trött på mig, hihi :-P Förstår inte varför jag inte gått i mina sådana här kläder mer innan?! Gör det näst intill hela tiden nu och jag lovar jag älskar det och det känns som jag. Längtar verkligen tills jag kan göra vid mitt kök i denna stilen med. Har det redan planerat i huvudet. Varför har man inte vågat vara sig själv innan?! Alltid har man levt efter normen hur man förväntas vara plus att jag visserligen tycker vikten med hindrat mig när jag vägde tresiffrigt. Eller egentligen inte, men jag har själv sett det som att det inte passat sig. Sen menar jag absolut inte att det är fel på att vara mullig/stor eller vad man vill kalla det. Det viktigaste är att man trivs med sig själv vilket jag inte gjort med mig själv innan. Numera känner jag mig faktiskt fin, dom flesta dagar iallafall.
Nä minsann detta får vara allt för idag, lite osammanhängande blogg. Men det får ni ta. Bara fick ett infall att skriva lite idag, sker inte allt för ofta längre.
Ni får ha en underbar dag alla.
Och tack till er alla som finns för mig <3
